(Denna sida är under uppbyggnad:)
Starka samband mellan kulturdeltagande och hälsa
Kulturdeltagandets inverkan bekräftas
Estetiska upplevelser är centrala i människans liv och omfattar allt från målningar och skulpturer till musik, teater och film.
I dagens samhälle är vi medvetna om betydelsen av motion och rätt kost för att främja ett långt och friskt liv. Men det finns en annan aspekt som har lika stor betydelse för hälsa och livslängd: Kultur!
Berikande kulturupplevelser kan statistiskt sett inte bara uppskjuta sjukdomar och förlänga våra liv, utan även förbättra vår mentala och emotionella hälsa. Kulturdeltagandets inverkan bekräftas nu i en uppföljning av en 36 år lång statistisk studie av inledningsvis 14000 svenskars kulturdeltagande, hälsa och livslängd.
Den visar att skillnaden i risken för dödlighet mellan dem som haft lägst och de som haft högst kulturdeltagande var så stor som femtio procent. Skillnaden kvarstod även när man räknat bort faktorer som att höginkomsttagare lever längre, rökare lever kortare, människor som sportar lever längre, kvinnor lever längre än män och att människor med stora sociala nätverk lever längre. Effekten av kulturdeltagande kvarstod. Se rapporten.
Den 36-åriga longitudinella studien visade även att de som hållit i sitt kulturdeltagande hade en jämförbar hälsofördel med dem som hållit i sitt sportande.
Det är dags att samhället tar detta på allvar och satsar på ett vidgat deltagande i kulturlivet, för alla, men särskilt för barn, oavsett deras föräldrars ekonomiska förutsättningar.
Därför bör kulturen nå alla lika – tidigt!
Det finns tre grupper som i lägre grad nås av den kultur samhället erbjuder; män i förhållande till kvinnor, människor som saknar eftergymnasial utbildning och människor med invandrarbakgrund.
Kulturskolan når årligen endast de 11% av skolbarnen som har föräldrar som aktivt låter dem ta del av den. I skolan drunknar de skapande ämnena i teori. Skulle däremot kulturen i skolan stärkas nådde den alla tidigt och skulle på sikt kunna ge positiva effekter i samhället.
Vad sker, vilka är mekanismerna?
När vi njuter av konst eller musik, aktiveras olika delar av vår hjärna, inklusive de som är involverade i känslomässig bearbetning och belöning. Men det slutar inte där. Forskning visar att konst- och musikterapi kan minska stress, ångest och depression, förbättra sömnkvaliteten och till och med hjälpa till med kognitiva funktioner som uppmärksamhet, minne och kreativitet. Om man tidigt fått öva musik får hjärnan en förbättrad struktur som kan hjälpa till vid känslohantering.
För patienter som genomgår cancerbehandling eller lider av demens kan musik vara ett kraftfullt verktyg för att förbättra humöret och minska ångesten.
De fördelar kulturdeltagande ger kan delvis ärvas genom att vissa gener fått en prägling som till en liten del ärvs till barn och barnbarn.
