Musikens kraft är stor

Forskning avslöjar att vår hjärna reagerar på estetiska stimuli på ett komplicerat sätt. Musik och konst har en djupgående påverkan på våra liv som går långt utöver att bara vara trevliga ljud eller dekorativa utsmyckningar. 

Serotonin, ofta kallad "må-bra"-ämnet, spelar en viktig roll för våra känslor. Denna signalsubstans är avgörande för vårt humör, våra tankar, belöningssystem, inlärning, minne och en rad andra viktiga funktioner. Fascinerande nog kan det påverkas av upplyftande upplevelser som musik och konst. Serotonin har dessutom starka kopplingar till DNA och påverkar genuttryck. En specifik modifiering på histon H3, som lindar sig om DNAt och kontrollerar hur en gen uttrycks, har kopplats till serotoninets roll i genuttryck. Detta kan ge en förklaring till varför musik och konst kan påverka oss så djupt (Farrelli et al., 2019.)

Kulturupplevelser aktiverar hjärnregioner som är inblandade i känslobearbetning, belöning och estetisk uppskattning. När vi tar del av konst eller musik aktiveras områden som hjärnans ventrala striatum och orbitofrontala cortex, vilket ger upphov till en mängd olika känslor – från glädje och förundran till sorg eller till och med ilska. Dessa känslor formar vår uppfattning om konst. (Fingerhut et al., 2021)                               

Kontrollerade studier har visat att konst och musik kan inducera avslappning, minska stress och ångest, bland annat genom att trigga frisättning av dopamin och endorfiner.

Konst- och musikterapi har visat sig vara effektiva för att hjälpa människor uttrycka känslor, främja läkning och lindra tillstånd som depression, ångestsyndrom och PTSD. Dessutom förbättrar de kognitiva förmågor som uppmärksamhet, minne och kreativitet (Newland & Bettencourt, 2020).

För svårt sjuka patienter på intensivvårdsavdelningar har musikinterventioner visat sig minska smärta och ångest, förbättra sömnkvaliteten, minska förekomsten av delirium och stärka kognitiv funktion.

Hos personer med Alzheimers eller relaterade demenssjukdomar har musikprogram signifikant minskat agitation.

Musik fungerar också som en stressdämpare för gravida kvinnor som upplever prenatal stress, genom att minska deras ångest och kortisolnivåer samtidigt som deras välbefinnande efter traumat förbättras avsevärt.

Patienter som genomgår cancerbehandling har rapporterat en betydande förbättring av positivt humör, samtidigt som negativt humör och ångest minskade efter att de lyssnat på självvald musik (Galazzi et al., 2024).

Även hos friska individer kan musik förbättra engagemang och följsamhet till hälsofrämjande träning. (Terry et al., 2020). Musik och konstnärligt engagemang påverkar positivt påverkar de fem nyckelfaktorerna för välmående: Positiva känslor, Engagemang, Relationer, Mening, Prestation och Vitalitet. Dessa element är avgörande för psykisk hälsa, vilket gör musik till ett kraftfullt verktyg för att främja allmänt välbefinnande (Croom,2015).

Källor:

Gallazzi M, Pizzolante M, Biganzoli EM, Bollati V. Wonder symphony: epigenetics and the enchantment of the arts. Environ Epigenet. 2024 Feb 1;10(1):dvae001. doi: 10.1093/eep/dvae001. PMID: 38496252; PMCID: PMC10944288.

Sotiropoulos  MG, Anagnostouli  M. Genes, brain dynamics and art: the genetic underpinnings of creativity in dancing, musicality and visual arts. J Integr Neurosci  2021;20:1095–104. [PubMed] [Google Scholar]

Chanda  ML, Levitin  DJ. The neurochemistry of music. Trends Cogn Sci  2013;17:179–93. [PubMed] [Google Scholar]

Kwastek  K. Immersed in reflection? The aesthetic experience of interactive media art. In: Balestrini  N. and Rajewsky  I. (eds.), Immersion in the Visual Arts and Media. Leiden, Netherlands: Brill, 2016, 66–85. [Google Scholar]

 Di Dio  C, Ardizzi  M, Massaro  D  et al.  Human, nature, dynamism: the effects of content and movement perception on brain activations during the aesthetic judgment of representational paintings. Front Hum Neurosci  2016;9:705. [PMC free article] [PubMed] [Google Scholar]

Kawabata  H, Zeki  S. Neural correlates of beauty. J Neurophysiol  2004;91:1699–705. [PubMed]

Blood  AJ, Zatorre  RJ, Bermudez  P  et al.  Emotional responses to pleasant and unpleasant music correlate with activity in paralimbic brain regions. Nat Neurosci  1999;2:382–7. [PubMed] [Google Scholar]

Freedberg  D, Gallese  V. Motion, emotion and empathy in esthetic experience. Trends Cogn Sci  2007;11:197–203. [PubMed] [Google Scholar]

 Fingerhut  J, Gomez-Lavin  J, Winklmayr  C  et al.  The aesthetic self. The importance of aesthetic taste in music and art for our perceived identity. Front Psychol  2021;11:577703. [PMC free article] [PubMed] [Google Scholar]

Binnie  J. Does viewing art in the museum reduce anxiety and improve wellbeing?  Mus Soc Issues  2010;5:191–201. [Google Scholar]

Newland  P, Bettencourt  BA. Effectiveness of mindfulness-based art therapy for symptoms of anxiety, depression, and fatigue: a systematic review and meta-analysis. Complement Ther Clin Pract  2020;41:101246. [PubMed] [Google Scholar]

Peterson  R. Crossing bridges that connect the arts, cognitive development, and the brain. J Learn through Arts  2005;1:2. [Google Scholar]

 Belenchia  EJ. An individualized music listening program to reduce agitation in hospitalized patients with Alzheimer’s disease and related dementias. Geriatr Nurs  2023;52:157–64. [PubMed] [Google Schol

Okyay  EK, Uçar  T. The effect of emotional freedom technique and music applied to pregnant women who experienced prenatal loss on psychological growth, well-being, and cortisol level: a randomized controlled trial. Arch Psychiatr Nurs  2023;45:101–12. [PubMed] [Google Scholar]

 Valero-Cantero  I, Casals  C, Espinar-Toledo  M  et al.  Effects of music on the quality of life of family caregivers of terminal cancer patients: a randomised controlled trial. Healthcare  2023;11:1985. [PMC free article] [PubMed] [Google Scholar]

 Harper  FWK, Heath  AS, Moore  TF  et al.  Using music as a tool for distress reduction during cancer chemotherapy treatment. JCO Oncol Pract  2023;19:1133–42. [PMC free article] [PubMed] [Google Scholar]

Terry  PC, Karageorghis  CI, Curran  ML  et al.  Effects of music in exercise and sport: a meta-analytic review. Psychol Bull  2020;146:91–117.

 Croom  AM. Music practice and participation for psychological well-being: a review of how music influences positive emotion, engagement, relationships, meaning, and accomplishment. Music Sci  2015;19:44–64. [Google Scholar]