Lika mycket kultur till alla barn – En investering som förlänger liv och förbättrar hälsa
I dagens samhälle är vi medvetna om betydelsen av motion och rätt kost för att främja ett långt och friskt liv. Men det finns en aspekt som inte får lika mycket uppmärksamhet, trots dess likvärdiga betydelse för hälsa och livslängd - kulturen. Genom att på olika vis låta oss berikas av kultur kan vi statistiskt sett inte bara uppskjuta sjukdomar och förlänga våra liv, utan även förbättra vår mentala och emotionella hälsa.
Kulturdeltagandets stora inverkan bekräftas nu i en uppföljning av en 36 år lång studie. Därför är det är dags att samhället tar detta på allvar och satsar på ett vidgat deltagande i kulturlivet, särskilt för barn, oavsett deras föräldrars ekonomiska förutsättningar. I år har regeringen tvärtemot halverat det statliga stödet till kulturskolorna och de estetiska ämnena har fortfarande en underordnad roll i skolundervisningen.
Banbrytande studie
En på sin tid banbrytande befolkningsstudie från1996 visade att deltagande i kulturella aktiviteter har en stark positiv koppling till både hälsa och livslängd. Studien, som internationellt var den första i sitt slag på befolkningsnivå, baserades på ett representativt urval i Statistiska Centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden i befolkningen (ULF) av12 000 vuxna personer i Sverige.
En uppföljning av samma grupp publiceras nu. Deltagare som berättat om sina kulturella vanor vid tre frågetillfällen under 24 års tid med första mätningen 1982–1998, har nu följts upp till 2017. Resultatet publiceras nu internationellt i vetenskapliga tidskrifter och visar slutgiltigt positiva följder av besök på kulturella begivenheter, för överlevnad och hjärt-kärlsjukdom.
Men den visar också att följderna för deltagare som bibehållit sina kulturella vanor är likvärdiga med de positiva följderna för dem som bibehållit sina fysiska aktiviteter för uppskjuten död. Något vi inte känt till tidigare och som ytterligare talar för att stärka kulturens roll i samhället.
Bygren LO et al. British Medical Journal 1996; Bygren et al. British Medical Journal Open 2023 ; Johansson et al. Commun Med (L0ndon) 2023.
Hur kommer det sig, vilka är mekanismerna
Kulturellt engagemang har en direkt inverkan på hjärnan och dess funktioner. Modellförsök på djur har rapporterat att en berikad miljö för ökad möjlighet till nyfikenhet, fysisk aktivitet, lek och samvaro med andra, liknande en berikad miljö för människan, har positiva effekter på nervcellernas kopplingar, storleken på viktiga områden i hjärnan för styrning av känsloläge och stress. (Intressant nog har även möss med gener för Alzheimers sjukdom som fått en berikad miljö visat sig utveckla sjukdomen senare). Allt tyder på att kulturellt engagemang kan ha en skyddande effekt på hjärnan och bidra till att förebygga neurologiska sjukdomar.
En italiensk modellstudie studie på möss har identifierat var i hjärnan belöningssystemet är lokaliserat och hur det påverkar kroppens stora system som immunsystemet, stressystemet och hormonstyrningen. Den visar att deltagandet i kulturella aktiviteter inte bara ger oss glädje och njutning i stunden, utan även har långsiktiga hälsoeffekter som sträcker sig långt utanför hjärnan. Den effekt kulturen har på den enskilda människan ser ut att styras av olika upplevelser under livet och återspeglas i kroppen på cellnivå. Tiden fram till vuxen ålder ser ut att vara särskilt avgörande.
Kultur i svårare tider
Vid kriser vänder vi oss ofta till kulturen och får energi att bemästra vår oro. Så sker både i lokalsamhället, i familjen och hos enskilda. Kulturupplevelser ger oss en återhämtning som befrämjar en återgång till normala förhållanden. Dagens hårdnade omvärldsläge väcker oro hos många och det bör mötas av att myndigheter och näringsliv stärker ett rikt kulturliv på alla nivåer. Det kan ses som en viktig ingrediens i vårt civilförsvar.
Vad bör göras
Det är hög tid att vi erkänner den betydelse kulturen har för vår fysiska och mentala hälsa. Dessa fynd bör få betydande konsekvenser för samhället. Kultursatsningar bör likställas med de satsningar som görs för fysisk aktivitet och forskning bör fortgå för att ringa in verkningsfulla åtgärder på befolkningsnivå. Det är att satsa på faktorer som främjar hjärnans utveckling, stärker människan och motverkar sjukdomar.
I den aktuella rapporten ”Att bredda deltagandet i kulturlivet: Hinder och möjligheter” från Myndigheten för kulturanalys slår man fast att barns deltagande i kulturaktiviteter idag är särskilt viktig men kopplad till föräldrarnas utbildningsnivå. Rapporten, som är ett regeringsuppdrag,visar också något vi vetat länge, att både inkomst, kön, ålder och utländsk bakgrund har betydelse för skillnader i befolkningens deltagande i kulturlivet.
Man trycker på att åtgärder bör göras så att alla invånares tillgång till ett kulturutbud förbättras, ett utbud präglat av både mångfald och hög kvalitet. Att nå alla barn och unga menar man bör prioriteras.
Ta forskningsrönen på allvar – och agera
Sammanfattningsvis är det dags för samhället att inse kulturens betydelse för hälsa och livslängd. Vi har tillräckligt med vetenskapliga bevis för det. Det är hög tid att samhället erkänner den betydelse kulturen har för både vår fysiska och mentala hälsa och agerar därefter.
Att själv ha utövat kultur har visat sig vara avgörande för den hälsobringande effekt man senare får av att delta som publik, det är en viktig faktor i hälsoeffekten av kulturdeltagande. Detta gäller både barnaårens och senare vuxenlivets upplevelser som åskådare. Många lärare upplever tyvärr idag att det estetiska ämnena i skolan överskuggas av teori och att utövandet kommer i bakgrunden.
De praktisk-estetiska ämnena svämmar över – av teori
Kulturskolan
Att ge bättre stöd till kulturskoleverksamheten är givetvis bra. Som det är nu är, är det upp till varje kommun att sätta ramarna för verksamheten och därför skiljer den sig mycket beroende på politik och lokal ekonomi. Men kulturskolan når ändå bara de barn som har föräldrar som aktivt sätter dem där: Endast runt 11% av barnen har de senaste decennierna haft glädje av Kulturskolan.
Då kulturskolan är frivillig är därför de estetiska ämnena i skolan särskilt viktiga och bör få samma plats och status som till exempel idrott, svenska och matematik. Det är de estetiska ämnena i skolan som kan ge alla elever i landet en jämlik tillgång till hälsofrämjande och livsförlängande kultur. Att ge mer plats för estetiskt utövande i skolan är en investering i hälsa, välbefinnande och framtida framgång.
